Den 28 april 1961 skriver en representant för Kolsva barnavårdsnämnd ett brev adresserat till Centrumbiografens ägare. I brevet framkommer det att barn under 15 år vid tillfälle har släppts in på barnförbjudna filmer. Brevet avslutas med ” Därest ett upprepande skulle komma till barnavårdsnämndens kännedom kommer detta att föranleda rapport för eventuellt åtal.”

Vilken film som var aktuell går tyvärr inte att få fram information om, de äldsta sparade verifikationerna som finns är från 1969. Inte heller finns det något i noterat i föreningens protokollsböcker om detta. Det som däremot finns bevarat som kan ge en bild om vad som har hänt är ett annat brev som skickas från tillsynsläraren vid Kolsva skola. Där går att läsa att ”Skolöverstyrelsen har utfärdat nya blanketter för skolungdomens legitimationskort. Dessa gäller numera endast ett läsår i taget och kommer ha olika färg för olika år.” Längre fram i brevet skrivs det ”Av ekonomiska skäl (elevernas utgifter för foton) låter vi de gamla blågröna korten gälla även under höstterminen 1962.”

Vad kan vi utläsa av de här två breven? Dels att barn under femton har släppts in på barnförbjudna filmer, dels att legitimationskortens färg på något sätt har haft betydelse för att detta har kunnat hända.

De åldersgränser som finns idag, har i princip sett likadana ut sedan de först instiftades. Idag finns det tillägg som gör dem mer flexibla, den så kallade ledsagarregeln som gör att barn och unga nu kan gå på filmer som de tidigare var för unga för men nu får se tillsammans med en person över 18 år.

Den första åldersgränsen 15 år kom 1911, då även Statens Biografbyrå inrättades. 1960 infördes åldersgränsen på 11 år och 7-årsgränsen kommer 1978. Även de allra första offentliga filmvisningarna på 1890-talet reglerades av myndigheterna, även filmens faktiska innehåll granskades. Debatten om filmens påverkan, framförallt på den yngre publiken debatteras tidigt.

1961 när brevet från barnavårdsnämnden skickades fanns med andra ord tre åldersgrupperingar: barntillåten, från 11 år och från 15 år. Verifikationerna som finns sparade som visar vilka filmer som visats och när, har också en ruta som visar vilken typ av censur filmen har. I det här fallet så visar det bland annat på vilken åldersgräns som är satt för filmen. Om ordet censur i sig kan klinga illavarslande, så var Statens Biografbyrå ansvariga inte bara för att sätta åldersgränser, utan de klippte även bort scener som ansågs skadliga på ett eller annat sätt. 2011 avskaffades filmcensuren. Den nyfikne kan besöka Filmregistret på Statens Medieråds websida där det går att söka fram filmer och se vad som redigerats bort ifrån dem.

Verifikationerna markerades med färgerna gul, grön och röd. Med hjälp av Filmregistret blev det lätt att se vilken åldersgrupp som associerades med vilken färgkod. Gul är lika med 15 år, grön är 11 år och röd är barntillåten. För oss som är vana att referera till stoppljusets hierarki kan Hacke Hackspetts färgkod, röd, kännas bakvänd. Det ger dock en bild om hur allt förändras över tid och det gäller att vara medveten om hur nutiden påverkar hur vi tittar tillbaka. Som vi såg tidigare så verkar färgen på ungdomarnas legitimationskort haft någon betydelse för att missförståndet, att för unga personer har släppts in på barnförbjudna filmer. Däremot överensstämmer inte de blågröna id-korten med den gula 15-årsgränsen, som kunde ha varit en orsak till missförståndet. Det finns inget mer i arkivmaterialet som skvallrar om fler åtgärder eller uppföljningar, så det här var ett misstag som kunde ha fått juridiska konsekvenser. Ibland hittar man information i arkivmaterial som inte ger fullständig bild till vad som har hänt men ändå har ett värde i att de ger oss en ögonblicksbild till vad som hände där och då.