Livet på Virsbo

Flygfoto över Wirsbo herrgård, Wirsbo bruk. Tagen 1962 av AB Flygtrafik Dals Långed. Västmanlands läns museum.

Virsbo bruks historia går tillbaka ända till 1620 då en hammarsmedja anlades vid Kolbäcksåns forsar, ca 5 mil nordväst om Västerås. Virsbo var från början fyra hemman runt Virsbosjön och där Kolbäcksån rann ut från Åmänningen. I slutet av 1700-talet drogs Strömsholms kanal genom Virsbo.

Från mitten av 1600-talet fram till mitten av 1800-talet arbetade 12 smeder med att förvandla 300 ton tackjärn till stångstål. För att kunna göra stål av järn behöver man stora mängder träkol att elda med för att järnet ska smälta. Flera hundra personer arbetade därför med att försörja smältsmedjan med kol. Därför var verksamheten inom skog och lantbruk mycket stor vid den här tiden. 1897 startade Herman Lagercrantz en ny industriverksamhet som fortfarande är livskraftig i Virsbo.

I dokumenten (de scannade arkivhandlingarna) från Virsbo bruk möter du bland annat smeden CP Hammarbäck och landbonden Johan Larsson och deras familjer. Genom att undersöka de olika dokumenten kommer du få fram uppgifter om hur livet på Virsbo kunde vara för en familj i slutet av 1800-talet.

Virsbo historiska arkiv har även en del dokument och bilder som du kan titta på direkt på webben.

image/svg+xml

Uppgift 1

Läs i kompendiet om Livet på Virsbo och titta och läs på baksidan av de två foton (fotografi 1, fotografi 2) som visar hur man framställer (tillverkar) träkol. Man eldade med kol och för att smälta järnmalmen behövdes stora mängder kol. Kolbottnarna, platsen där kolmilan var låg ofta långt från smältsmedjan och kolarnas bostäder. En kolare var en person som arbetade med att framställa kol.

  • Varför tror du att kolmilorna låg långt borta från bostäderna?

Titta på fotot nedan som visar några barn och två vuxna.

  • Hur tror du att det var att arbeta i skogen som barn?
  • Vad tror du att de åt?
  • Hur var de klädda?

    Norberg sn, Norberg, Stora Bråfors.
    Kolningsarbetare vid brasa, 1870-talet

    Den kände författaren Dan Andersson (1888-1920) från Dalarna skrev berättelser och dikter om hur han uppfattade livet som kolare.  Hans debutroman utkom 1914 och heter Kolarhistorier och i diktsamlingen Kolvaktarens visor från 1915 finns dikten Jag väntar… som har tonsatts och spelats in flera gånger. Här kan du lyssna på när artisten Sofia Karlsson tolkar Dan Anderssons dikt om det ensamma livet vid kolmilan. På Litteraturbanken kan du läsa och höra fler dikter och berättelser av Dan Andersson.

Uppgift 2

Nordanö by, 1930-tal. Nordanö nämns i dokumenten redan 1383 och byn bestod av 4 likadana gårdar. Bebyggelsen från 1700-talet förändrades inte mycket fram till rivningen i början av 1950-talet. Foto: Virsbo historiska arkiv. Ur Virsbokalendern 2002.

Läs om landbonden Jan (Johannes, Johan) Larsson i kompendiet  om Livet på Virsbo. Titta i de ytterligare handlingar där Jan Larsson och hans familj finns med (Uppgift till mantalsskrivningen i Ramnäs socken 1866 och Bruknings-Contract med Wirsbo Bruks underhafwande 1868). Titta också på fotografiet av gård vid Nordanö 1916 och läs Byggnadsinventeringen till gården. Fundera på hur livet i Nordanö by såg ut.

  • Hur såg husen ut?
  • Vilka djur hade man?
  • Vad betalade Jan Larsson i arrende (hyra)?
  • Vad hette hans barn?

I brukets Avräkningsbok för 1866 (transkriberad/renskriven version här) kan du se att Jan Larsson hade ett eget konto över vad han hade tjänat och över vad han var skyldig. Han hade levererat 2 lass stör och 200 stycken hank.

  • Vad tror du att det var?

Avräkningsboken är förd i Riksdaler och öre (Rmt Rdr = Riksmynt Riksdaler). Ta reda på när Riksdaler och öre infördes.

  • Hur länge fanns de kvar?
  • Vad kallades pengarna fram till dess?
  • När började vi använda kronor och ören?

Uppgift 3

Läs om mästersmeden C P Hammarbäck i kompendiet om Livet på Virsbo.

I Avräkningsboken, Bouppteckningen från Snefringe häradsrätt 1867 och i Contract med smeder, kan du ta reda på vad mästersmeden och hans stora hushåll åt.

  • Vad tror du att det serverades för mat?
  • Varifrån kom maten?

Jämför med landbonden Jan Larssons hushåll som du läste om i uppgift 2.

  • Var det någon skillnad?

I Muhrs Brukskatekes som skrevs 1892 kan du se ett exempel på hur en bruksgosse skall vara och läsa en matsedel för tjänstefolk (s. 6-7 och s. 44-45). Läs även Alrik Qvarfoths berättelse Minnen från mina tidigaste pojkår vid Virsbo från 1890-talet.

  • Vad fick tjänstefolket äta och dricka? Är det någon mat du känner igen? Jämför med vad vi äter och dricker idag.
  • Vilka krav ställs på pojkarna som arbetar vid bruket? Vad tror du ”veta hut och höflighet” innebär?

Uppgift 4

I Contract med smederna från 1863 kan du se vilka redskap som smederna själva var tvungna att hålla, ha med sig till arbetet. Ta reda på hur dessa verktyg såg ut.

  • Vad tror du smeden hade för kläder på sig?
  • Hur såg det ut i smedjan?

Den gamla smedjan, hör till den äldsta industriella bebyggelsen i Virsbo. Fotot publicerades i en artikel i Vi på Wirsbo nr 4, 1968. Foto: Virsbo historiska arkiv.

Uppgift 5

Förr var det större skillnader i människors levnadsvillkor (hur människor har det) än det är nu för tiden. Herrgårdsbarnen kunde önska sig dyra och fina julklappar medan bruksbarnen fick enklare julklappar av sina föräldrar.

I brevet Älskade pappa, kan du se vad ett av herrgårdsbarnen önskade sig i julklapp.

  • Hur tror du att en julklappslista skriven av ett av bruksbarnen såg ut?

Uppgift 6

fotot av elever framför Virsbo första skola, Dammgården, 1880, har en av pojkarna ett förkläde av skinn på sig. Han fick förmodligen arbeta tillsammans med sin far i smedjan och ha på sig samma arbetskläder som han hade.

  • Varför tror du att han har ett förkläde av skinn?

    Detalj ur foto av elever framför Virsbo första skola 1880-talet. Huset byggdes 1857. Foto Siri Hedström. Ur Virsbokalendern 2000.

image/svg+xml

Ordförklaringar

  • Fora – transportera, forsla. Att med häst och släde (vanligast under vintern) transportera t ex virke och kol.
  • Frälse – adel.
  • Färska – förvandla (tackjärn) till smidbart stål.
  • Hammarsmedja – smältsmedja som förvandlade tackjärn till stångjärn.
  • Hemman – lantegendom med en eller flera gårdar.
  • Hytta eller masugn – förvandlar malm, kalk och träkol till tackjärn.
  • Härd – ugn där tackjärnet smältes genom att elda med träkol.
  • Kolbotten – plats för kolmila
  • Kolstybb – pulveriserat träkol som inte går att använda till så mycket
  • Landbonde – en bonde som brukar en frälsegård och betalar arrende (hyra) till gårdens ägare.
  • Loftbod – stuga i två våningar med ingång till rummen en trappa upp från en svalgång, en utomhuskorridor under tak.
  • Portlider – öppning i byggnad för att kunna köra in med häst och vagn.
  • Skattebonde – en bonde som äger sin egen jord och betalar skatt till staten.
  • Smältsmedja – förvandlar tackjärn till stångjärn.
  • Smältstycke – halvfabrikat (ej färdig produkt) i smältsmedjan.
  • Stångjärn – järn som kan bearbetas (formas till olika saker)
  • Tackjärn – järn som inte kan bearbetas ännu. Råvara i smältsmedjan.
  • Tysksmide – produktionsmetod i smältsmedja. Ett särskilt sätt att göra smida järn.
  • Åbo – en person som brukar en arrenderad (hyrd) gård.

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt.

Mått och vikter

1 stig träkol = 12 tunnor = 20 hektoliter

1 tunna = 63 kannor = 165 liter; för malt och sill annan storlek

1 kanna = 2,617 liter

1 centner = 100 skålpund = 42,5 kg

1 skeppspund viktualievikt = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kg, för järn och stål annan vikt. (Viktualievikt: viktsystem med grundenheten i skålpund. Sedan 1665).

1 lod silver = 1/32 skålpund = 13,25 gram

1 tunnland = 32 kappland = 0,4936 hektar

1 tolft = 12 stycken

1 stafrum = 266 kubikfot = 6,9612 kubikmeter

1 famn lövved = 120 kubikfot = 3,1404 kubikmeter

1 kubikfot = 26 liter

1 Riksdaler Riksmynt (Rd Rmt) = 100 öre

image/svg+xml

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Biologi

– Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

– Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

– Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Fysik

– Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

–  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande material.

– Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Geografi

– Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

– Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.

– Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten.

– Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Hem- och konsumentkunskap

– Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Historia

– Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Idrott och hälsa

– Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till olika rörelseaktiviteter.

Kemi

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Musik

– Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Hur musik kan uppfattas och användas i vardagliga och högtidliga sammanhang.

– Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela.

– Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer.

Samhällskunskap

– Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

Slöjd

– Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

– Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger.

– Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Teknik

– Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta.