Utflykt på båten Strömsholms kanal, 1910-tal. Foto: Strömsholms kanal AB:s arkiv

Resor och nöjen

Sjöar och vattendrag har alltid varit viktiga för att kunna transportera gods och människor. Under den delen av året då vattnet inte frusit färdades man med båt. När isen låg färdades man på isen med slädar och skidor. Strömsholms kanal byggdes för att binda samma några sjöar och vattendrag från Grangärde i Dalarna till sjön Mälaren. Kanalen började byggas år 1777 och blev klar år 1795. Den sträckte sig då mellan Smedjebacken i Dalarna och mynnar ut i Mälaren vid Borgåsund. Redan mellan åren 1842-1860 renoverades kanalen.

Andra sätt att färdas har varit att åka med häst och vagn, eller med tåg. Det vanligaste sättet var att gå till fots.

Fram till 1860-talet var man tvungen att ha pass för att kunna resa till andra län inom Sverige. Passet utfärdades av Kunglig Majestäts Befallningshavande (=länsstyrelsen) eller stadens magistrat (= högsta styrande organet i staden).

Ända fram till 1878 var det böndernas skyldighet att hålla (se till att det fanns) gästgivargårdar och hästskjutsar för resande ute i landet. I gästgivargårdarna kunde resande få mat och husrum. Vid varje gästgivargård skulle det finnas en dagbok där uppgifter om de resande antecknades. Den resande kunde själv skriva ner klagomål över skjutsen. För bönderna var skjutsplikten ett hinder i jordbruksarbetet. Ibland fick kvinnor eller barn istället fungera som kuskar.

Människors olika nöjen har sällan lämnat något spår i våra arkiv. Under slutet av 1800-talet bildades dock många föreningar, till exempel politiska föreningar, frikyrkliga föreningar och nykterhetsföreningar. Förutom vanliga möten arrangerade de även teaterföreställningar, danser, studiecirklar med mera. De bildade bland annat också bibliotek, teatergrupper, musikgrupper och körer. För många blev föreningsengagemanget en form av utbildning.

image/svg+xml

Uppgift 1

Titta i Respasset (utfärdat av Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westmanlands län) från år 1853 för pigan Gustafva Fredrika Wigge. Hon hade inget arbete och blev därför uppmanad av Länsstyrelsen (Kongl. Maj:ts befallningshafvande) att inom fjorton dagar skaffa sig ett arbete. Hon får i respasset tillstånd att vandra från Västerås till Sala.

  • Hur långt var hon tvungen att gå enligt nutida mått på avstånd (kilometer)?
  • Hur lång tid tror du att det tog?
  • Vad tror du hände henne under denna vandring?

Uppgift 2

Titta i Gästgiveridagboken från Tärnaby. En av de resande har skrivit ned ett klagomål. Försök tyda texten.

  • Varför är resenären missnöjd?

I Kontraktet för gästgivaren för Tärnaby står att gästgivaren Erik Persson ibland var skyldig att ordna fångskjuts och skjuts till Kungs- och Riksdagsmän.

  • Hur kan det ha sett ut när en fånge med vakter (gevaldiger) skulle övernatta på gästgiveriet?

Uppgift 3

Foto: Strömsholms kanal AB:s arkiv

Titta på bilden av ångbåten Strömsholms kanal ovan. Klicka på bilden för att se den i större format.

  • Av vilken anledning tror du att människorna på bilden var ute och åkte båt?
  • Vad tror du att de resande skulle göra när de kom fram till resmålet?

Om du tittar i tidtabellen över ångbåtar som passerar Skantzen (Hallstahammar) hittar du båten Dalarne.

  • Om man varit på besök i Stockholm, men bodde i Hallstahammar, när kunde man då vara hemma?
  • Om man istället för Hallstahammar (Skantzen) bodde i Engelsberg, när kunde man då vara hemma?
  • Om man åkte från Norberg till Stockholm på en torsdag, hur lång tid tog det?
  • Hur åkte man?
  • Hur åker man idag och hur lång tid tar det?

Uppgift 4

Titta på de två tidtabellerna för kanaltrafik från 1 maj till 1 december 1865. Tidtabell 1. Tidtabell 2.

  • För hur många månader fattades det tidtabell?
  • Vilka månader fattades?
  • Varför fanns det ingen tidtabell då?
  • Om man var tvungen att åka mellan Fagersta och Ramnäs under dessa månader, hur gjorde man då?

Mätt på kartan är avståndet mellan Engelsberg och Smedjebacken 39 kilometer. Jämför med tidtabellen och räkna ut hur långt man färdades med båt på en timme.

  • Hur skulle man transportera sig samma sträcka idag?
  • Hur lång tid skulle det ta?
  • Vad heter båtarna och dess kaptener?
  • Vad tror du att initialerna stod för?

Uppgift 5

Titta på fotografiet nedan ”En midsommardans”.

  • Hur många pojkar respektive flickor finns på bilden?
  • Hur gamla tror du att de är?
  • Vilka instrument spelade musikanterna på?
  • Hur skulle motsvarande bild se ut idag?
  • Vad skulle man ha på sig?
  • Vad skulle man dansa till?
  • Var skulle festen vara någonstans?

Foto: Hedströmsdalsarkivet

Uppgift 6

Titta på affischen om teaterföreställningen.

  • Varför tror du att det var olika priser på biljetterna?

Klockslagen står utmärkta 8.15 em och 11.15 em.

  • Hur skriver man samma klockslag idag?

Föreställningen var antagligen för vuxna eftersom den spelades så sent på kvällen.

  • Varför tror du att den spelades så sent?
  • När var du på teater senast?
  • Vad såg du då?
  • Vet du hur mycket det kostade?

Jämför med priserna från 1903.

  • Hur köper man biljetter idag?

Jämför med affischen.

mappen kan du se exempel på vilka spår människor lämnade efter sig för ungefär 100 år sedan.

  • Vad kommer vi att lämna efter oss?
image/svg+xml

Ordförklaringar

  • Anfordran – uppmaning
  • Fordra – utfordra, mata djur
  • Fögderi – en del av ett län och ämbetsområde för kronofogde, häradsskrivare och kronolänsman. Det var en administrativ enhet (område) inom ett län som hade hand om flera olika saker, bland annat att verkställa mantalsskrivning, upprätta röstlängder, sköta taxeringsarbete och skatteuppbörd.
  • Förbud – skriftlig beställning av skjuts i förväg till gästgivare eller skjutsstation
  • Förständigad – meddelad, underrättad, tillkännagiven
  • Gevaldiger – äldre benämning på poliskonstapel (assistent)
  • Konungens Befallningshavande/ Kungl. Maj:ts Befallningshavande/KB – till 1918 det officiella namnet på den högsta statliga myndigheten i ett län = länsstyrelsen
  • Kronan – äldre benämning på staten
  • Kronofogde – Mellan åren 1687-1918 en av kronans tjänsteman i varje fögderi som såg till säkerhet och att det var allmän ordning, samt hälsovård. Kronofogden bevakade också Kronans rätt i skatteärenden, hade hand om polisväsendet och förrättade uppbörd (tog in skatter och allmänna avgifter)
  • Laga försvar – man måste ha laga försvar för att inte räknas som lösdrivare eller försvarslös. Före 1885 var det olagligt och straffbart att inte arbeta. Varje arbetsför (person som kunde arbeta) var skyldig att ta tjänst annars räknades man som lösdrivare och kunde tas till fängelse, tvångsarbete eller krigstjänst
  • Lider – uthusbyggnad av trä som utgörs av ett tak lagt på stolpar utan väggar eller ibland med brädväggar. Skydd för regn vid förvaring av redskap, vagn, ved med mera
  • Mantalsskrivning – årlig uppgift för upprättande av mantalslängd; längd (register) över samtliga boende på landet och i stad, upplagd efter fastighet
  • Pliktig (pligtig) – skyldig (att göra något)
  • S Bn – skilling banco (mynt som man betalar med)
  • Skjutslega – avgift för gästgivarskjuts
  • Tärepenning – äldre namn på dagtraktamente (dagsersättning)

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt.

image/svg+xml

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Bild

– Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer.
– Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar identitet, grupptillhörighet och normer.
– Hur bilder påverkar och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.

Geografi

– Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
– Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

– Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Historia

– Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga
industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och
mäns levnadsvillkor.
– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer
framställs i böcker och på museer.

Idrott och hälsa

– Att orientera sig i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan stöd av digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
– Utforskande av möjligheter till och genomförande av friluftsaktiviteter, lekar och rörelser i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Matematik

– Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
– Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

-Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Samhällskunskap

Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
– Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
– Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

– Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
– De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Svenska

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och
texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och
sådant som är indirekt uttryckt.
– Sammanfattning av texter.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg.

– Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
– Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Teknik

– Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.