Ålderstrappan

Mannens åldrar. Oljetryck ur Nordiska museets arkiv.

I kyrkböckerna registrerade församlingens präst noggrannt alla viktiga händelser i varje människas liv. Dessa var födelse och dop, konfirmation, lysning (annonsering om att ett par ska gifta sig) och vigsel, flyttning, död och begravning.

Alla barnmorskor förde dagbok över de förlossningar som de hjälpte till med. I dessa dagböcker finns uppgifter om barnet och själva födelsen. Alla mammor tog inte hjälp av barnmorska, kanske för att det kostade pengar.

När en människa dog och släktingar skulle ärva ägodelarna gjordes först en bouppteckning. Genom den kan vi idag få en bild av hur ett hem var inrett och vilka föremål som fanns i hushållet.

Den familj som finns i kyrkböckerna i exemplen nedan, bodde på ett gammalt länsmansboställe. Bostället hade länsmannen (dåtidens polis) fått bo på och använda som en egen gård, istället för att få lön i pengar. Gården tillhörde staten och därför finns ett särskilt syneprotokoll bevarat från 1800-talet. Även en byggnadsinventering från 1900-talet finns bevarad i Västmanlands läns museum.

Stavningen förr

Förr i tiden hade inte alla möjlighet att få skolundervisning. Detta medförde att många skrev som de talade. Eric Olssons bouppteckning är ett bra exempel på detta. Man får då och då ha lite fantasi för att förstå vilket ord som avses (t.ex. birå = byrå).

image/svg+xml

Uppgift 1

I Erik Olssons bouppteckning 1898 ser man att han bodde i Hornsund men också att han hade ägodelar på annat håll i Horn. Det gamla länsmannabostället Hornsund kallades i äldre tid Horn nr. 6 och den gården ägdes av Kronan, d.v.s. staten.

I bouppteckningen kan man se de hus som han ägde men inte de hus som han arrenderade (hyrde). Han ägde ingen mark, det förstår man när man läser bouppteckningen. Utan han arrenderade den mark han behövde.

Titta på planritningen över manbyggnaden och kopiera den. I bouppteckningen är möblerna antecknade på uppslag 187. Rita in möblerna på ritningskopian.

I sängkammaren fanns en kommod med kärl.

  • Vad användes den till?

Uppgift 2

I den Ekonomiska besiktningen 1843 kan du se vilka hus som fanns på gården. Gör en plan över hur du tror att de var placerade i förhållande till varandra, alltså en karta över husen på gården.

  • Vilket hus var högst och vilket var lägst?
  • Varför var det höjdskillnader på husen?

Det hus man bodde i kallades år 1843 för landbobyggning, år 1898 mangårdsbyggnad. Av husets höjd kan man se att det år 1843 inte hade någon övervåning.

Titta i bouppteckningen.

  • Hade huset en övervåning 1898?
  • Vilka sorts tak fanns på husen 1843?

    F.d. länsmansbostället Horn, nr 6 (Hornsund) 1949. Foto: Allan Nilsson, Västmanlands läns museum

Uppgift 3

Leta upp Åkdon i bouppteckningen

  • Vad är åkdon?
  • Vilka åkdon känner du till?
  • Vet du vad en gigg var?

Leta upp Kreatur. Familjen Olsson hade många djur, både i Horn och i Hornsund.

  • Vad hette hästarna?
  • Varför var de två suggorna lika mycket värda som stoet Perla eller stoet Tora?
  • Vad använde man oxarna till?

Uppgift 4

På 1800-talet föddes många barn hemma med hjälp av en barnmorska. Barnmorskan kom hem till den blivande mamman när det var dags att föda. Många tog istället hjälp av grannfruar och ansåg att de inte behövde barnmorskan.

Titta i Barnmorskedagbok för Enåkers socken 1895-1896.

  • Hur gammal var den äldsta mamman?
  • Hur gammal var den yngsta mamman?
  • Hur många mammor hade fött fler än 4 barn?

Uppgift 5

I Födelseboken för Kolbäcks församling 1871, finns två spalter, som har rubriken ”Äkta” och ”Oäkta”.

  • Vad tror du att man menar?

Leta rätt på Frans Bernhard som är född den 24 september 1871.

  • Vilket nummer i födelseboken har han?
  • När är han döpt?
  • Vad heter hans föräldrar?

På höger sida kan man se hur gammal pappan är, hur gammal mamman är, hur länge de har varit gifta och Frans Bernhards nummer i syskonskaran.

Uppgift 6

Erik Olsson, som var Frans Bernhards pappa, dog den 24 november 1897. Titta i Dödboken för Rytterne församling 1897.

  • Vad har han för nummer?
  • Vad dog av han av?
  • När är han begravd?
  • Hur många människor som kallas fattighjon, kan du hitta?
  • Vad är ett fattighjon?

Uppgift 7

Titta på Husförhörslängden för Rytterne församling 1871-1880. Där hittar du Frans Bernhard Olsson och hans familj.

  • Från vilken församling inflyttade de?
  • Vilket år?

En bror till Frans Bernhard var född i Dingtuna församling. Leta reda på Dingtuna, Kolbäck och Rytterne, så ser du hur familjen har flyttat.

I Husförhörslängden för 1881-1890 har prästen antecknat hur duktiga familjemedlemmarna var på att läsa och att förstå vad de läste.

  • Vilka beteckningar (betyg) använde prästen?

I Husförhörslängden 1896-1900 gifter sig Frans Bernhard.

  • Med vem?
  • Varifrån inflyttar hustrun?

Frans Bernhard var kyrkvärd också.

  • Vad gör en sådan?
  • Finns det kyrkvärdar idag också?

Qvinnans åldrar. Okänd konstnär. Landskrona Museum. Licens CC BY-NC-ND

image/svg+xml

Ordförklaringar

  • (Fattig)hjon – person beroende av hjälp från samhället eller enskilda personer
  • Häfd – gott tillstånd om hus och jord
  • Landbo – brukare av annans jord, arrendator
  • Lider – skjul eller uthus, vanligen avsett regnskydd (t.ex. redskapslider)
  • Länsman – lokal statlig förvaltningstjänsteman med bl.a. polisiära uppgifter
  • Oäkta barn – barn fött utom äktenskapet (äkta barn = fött inom äktenskapet)
  • Syll – den nedersta stocken i ett timmerhus

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt.

image/svg+xml

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Bild

– Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.

Biologi

– Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

– Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

– Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Geografi

– Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

– Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

– Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och  vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

-Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Historia

– Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

– Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och
domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Matematik

– Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta.

– Skala vid förminskning och förstoring samt användning av skala i elevnära situationer.

Samhällskunskap

– Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

Slöjd

– Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa.

– Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Teknik

– Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och måttangivelser, ord samt fysiska och digitala modeller.