Sjukvård

Läkare Fredrik Claréus, född 1827. Lasarettsläkare vid Västerås lasarett 1859-1893. Fotograf: Ernst Blom Foto: Västmanlands läns museum

I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet var hygienen på sjukhusen dålig. Flera patienter fick till exempel dela på en handduk. I väggarna vimlade det av ohyra. Luften i sjukrummen, som oftast var fullbelagda av patienter, var fylld av bakterier. För att rena luften eldade sköterskorna en blandning av enbär, svavel och kemikalier. På 1840-talet när Västerås lasarett flyttade till ett hus på Stora gatan, fick varje patient var sin handduk och tvättskålar köptes in. Förhållandena förbättrades med åren. Under doktor Claréus tid köptes nya möbler in, bland annat ett operationsbord. Ute på gården fanns ett gungbräde med bockar, där patienter som kunde vara uppe kunde sitta och få lite frisk luft. Ett litet bibliotek ordnades med böcker som patienterna kunde låna.

Västerås lasarett, Stora Gatan 20 1900-tal. Foto: Västmanlands läns museum

I Västerås har lasaretten legat på flera olika platser vid olika tidpunkter. Mellan åren 1826-1867 låg Västerås lasarett på Stora gatan 20, i hörnet av nuvarande Sturegatan. Huset hade tidigare varit ett bostadshus. Idag ligger det en glasögonaffär på den platsen. Om du befinner dig i Västerås en dag kan du gå dit och titta på den bronsplatta som sitter på husväggen, som talar om att där låg det ett lasarett än gång i tiden.

Uppgift 1

I Diariet kan du se vilka som har sökt sig till sjukhuset för att få vård. I listan över patienter har man ibland även skrivit in vilket yrke patienterna har. Hitta fem olika yrken bland patienterna.

Tror du att dessa yrken finns idag?
Vilka patienter skrevs in den 21 juni?
Vilket inskrivningsnummer och vilken skada hade gossen som skrevs in den 21 juni?

Uppgift 2

I Diariet hittade du ett inskrivningsnummer på gossen Per Wilhelm. Leta med hjälp av numret rätt på hans sjukjournal i Sjuk-Journal för Westerås Läns-Lazarett. Per Wilhelms skrevs in den 21 juni.

Hur gammal var han och var kom han ifrån?

I sjukjournalen står det “Fractura fem sin”. Det är en förkortning på latin som betyder att han har brutit vänster lårben.

Har du någon gång brutit ett ben eller känner du någon som har gjort det? Berätta i så fall vad som hände och hur skadan behandlades.

Om ett barn idag kommer in på akuten med ett brutet lårben, opereras benet och en spik sätts in i benet för att benet ska komma på plats. Patienten får sedan ligga kvar på lasarettet i högst en vecka. När det är dags att åka hem får man kryckor med sig som man ska använda för att avlasta benet.

När skrevs Per Wilhelm ut?
Varför tror du han låg inne så länge på sjukhuset?

Uppgift 3

I Spisjournal kan man se hur många som ätit mat varje dag.

Vilka maträtter kunde man som patient välja på under tiden man låg inne?
Hur många patienter var kvarliggande till morgonen den 21 juni 1860?
Hur många av dessa patienter åt några av de extra maträtterna?
Varför tror du att kvarliggande patienter skiljer sig från antalet patienter som åt extra maträtter?
Jämför med dagens maträtter. Finns det något idag som även patienterna på Per Wilhelms tid kunde få äta?

Uppgift 4

Försök att hitta Per Wilhelm i Westmanlands Läns Lazaretts Curhus Räkning för år 1860 med hjälp av hans inskrivningsnummer, eller med hjälp av datumet han skrevs in.

Hur många riksmynt fick Per Wilhelms familj betala i legosängsavgift?

Se under kolumnen i Dagantal, hur många dagar som Per Wilhelm låg inne på lasarettet.

Räkna ut hur mycket det kostade att ligga på sjukhus ett dygn.

Med hjälp av valutaomvandlaren som finns på Ekonomiska museets hemsida, kan du få reda på vad Per Wilhelms sjukhusvistelse (riksdaler riksmynt) motsvarar i dagens pengavärde (kronor).

I boken Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar av Lars O Lagerqvist och Ernst Nathorst-Böös, går det att se att den lön man fick för ett dagsverke (en dags arbete) år 1860 var 1,50 riksdaler riksmynt.

Ungefär hur många dagsverken motsvarar summan för Per Wilhelms legosängsavgift?

Idag behöver man som barn inte betala någonting på sjukhuset.

Hur betalas sjukvården idag?

Uppgift 5

I Förteckning öfver Inventariepersedlarne kan du se vilka möbler och föremål som fanns på Västerås lasarett ungefär vid den tid då Per Wilhelm låg på lasarettet.

Hur många sängar fanns det på lasarettet vid den här tidpunkten?

Titta under rubriken “Diverse”.

Hur många par kryckor fanns det på sjukhuset?

Foto av Anna Shvets från Pexels

Uppgift 6

Titta i Recepturtaxan från 1884. I den kan man läsa om grunderna för apotekvarornas taxering (vad de kostar). Leta reda på taxeringen för plåster.

Vad står det att plåster består av?

Uppgift 7

Titta i Översikt av gängse sjukdomar i Västerås år 1887.

Känner du igen någon av sjukdomarna?
Vet du om man blir vaccinerad mot någon av dem idag?
Är du vaccinerad mot någon av sjukdomarna?
Hur många var det som dog av kikhosta?
Var det någon som drabbades av strypsjuka?
Vad tror du att det var för sjukdom?

Ordförklaringar

Diarium – dagbok, liggare, register i tidsföljd
Medikament – läkemedel, medicin
Receptur – avdelning i apoteket där läkemedel görs i ordning efter recept
Rättare – arbetsledare i jordbruket; deltar ofta själv i det praktiska arbetet
Spis – föda, mat
Strypsjuka – detsamma som krupp (virusinfektion i andningsvägarna, symptom hosta och svårt att andas)
Tyfoidfeber – svår infektionssjukdom med långvarig feber och sårbildning i tarmen; numera ovanlig i Sverige
Vattgröt – gröt gjord på rågmjöl och vatten

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt.

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Biologi

– Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och
samverkan.

– Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den
psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien,
motion och beroendeframkallande medel.

Geografi

– Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till
exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra
människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Hem- och konsumentkunskap

– Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över
en dag.

– Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.

Historia

– Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan
berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och
reklam.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga
industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och
mäns levnadsvillkor.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och
domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer
framställs i böcker och på museer.

Idrott och hälsa

– Olika sätt att förebygga skador, däribland uppvärmning.

– Säkerhet och hänsynstagande i samband med aktiviteter.

– Första hjälpen

Kemi

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

Matematik

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

– Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

– Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Samhällskunskap

– Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

– Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

– Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

– Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

– De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

– Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.