Skola

Herrgärdsskolan i Västerås runt 1905. Fotograf okänd. Foto: Västerås Stadsarkiv

1842 kom folkskolestadgan som medförde skolplikt (krav att gå i skolan) för Sveriges alla barn. I varje församling skulle det finnas minst en fast folkskola med en lärare eller lärarinna som fått sin utbildning vid någon av landets lärarseminarier. Ett sådant fanns i Västerås.

Föräldrarna till skolbarnen var i början ganska ovilliga att släppa iväg sina barn till skolan eftersom de tyckte barnen gjorde större nytta om de arbetade istället och hjälpte till med att försörja familjen. Därför var det inte alla som gick i skolan varje dag utan ofta bara varannan dag. Först efter andra världskriget gick alla svenska barn i folkskolan på heltid.

Folkskolan var från början 6-årig men terminerna såg ut ungefär som idag med jul-, påsk- och sommarlov. Fram till 1968 gick man till skolan även på lördagarna. I storstäderna, där det fanns många skolelever, gick inte flickor och pojkar i samma klass, utan det fanns särskilda flick- eller pojkklasser. Detta gällde inte på landsbygden där det ibland bara var 5-6 barn i en skolklass. Där gick både pojkar och flickor i samma klass och även yngre och äldre elever blandades.

Vallby Friluftsmuseum har gjort en film om hur det kan ha varit att gå i skolan 1910. Filmen hittar du på den här länken.

Uppgift 1

Titta i Förteckningarna över materiel och inventarier. Jämför med de saker ni har i ert klassrum.

Vad skiljer sig åt och vad är lika?
Varför hade man en eldgaffel?
Varför hade man ett skåp för matkorgar?

I många klassrum fanns också straff- och belöningspolletter som barnen kunde får bära runt halsen. Fundera på vad de olika polletterna betyder.

När tror du att eleverna skulle bära dessa?

Uppgift 2

Titta i Diarium för Djäknebergsskolan. Diariet för 1907/1908 motsvarar det som vi idag kallar för schema.

Vilka ämnen läste eleverna?
Vilka ämnen läser man inte idag?
Finns det något ämne du tycker ni borde läsa även i dagens skola?
Finns det något ämne du tycker är bra att det inte finns kvar längre?

Studera gärna vad eleverna läste inom de olika ämnena. Till exempel hade man nykterhetslektioner inom ämnet “Naturkunnighet”.

Uppgift 3

Titta i Journalen från S:t Ilians småskola.

Vad hette eleverna som gick i skolan?
Är det någon i din klass som heter likadant?

Det går också i journalen att se varifrån barnen kom. Du ser att några barn bodde på fattighuset.

Vad var ett fattighus?

En flicka dog innan läsåret var slut, kan du hitta henne?

Vad hette hon?
Kan du räkna ut hur gammal hon blev?
Vad tror du hon dog av?

Om du vill kan du på läsa om hur livet på fattighuset kan ha sett ut på där här länken. Hur tror du att det kan ha varit som barn att växa upp och leva på fattighuset?

Uppgift 4

Titta i Reglemente för folkundervisningen. I kapitlet “Ordning och tukt” framgår vilka regler som gällde för skolelever år 1900.

Finns det några regler som fortfarande gäller?
Tycker du att man ska ha regler i skolan idag?
Tycker du att någon av reglerna från 1900 borde gälla än idag?

Uppgift 5

Titta i Läsebok för folkskolan.

Vilken är den största skillnaden om du jämför med en modern läsebok?

Titta på stavningen. Du ser att en del ord stavades annorlunda mot hur de stavas idag.

Hur många sådana ord kan du hitta och på vilket sätt skiljer sig dåtidens stavning mot dagens?

Uppgift 6

Titta i Examenskatalogen för folkskolan eller Skepparbacksskolan.

Hur gamla är eleverna?
Varför tror du att det är en sådan åldersmässig spridning på dem?

Studera betygssättningen.

Vilket var det bästa respektive sämsta betyget man kunde få?

Man fick även betyg i flit och uppförande.

Varför tror du att man fick det?
Hur tror du att en elev måste vara för att få bra betyg i dessa ämnen?
Om en elev inte fick “A” i flit och uppförande, vad tror du då att eleven kan ha gjort?
Tycker du att man borde få betyg i flit och uppförande även idag?
Varför/varför inte?

Uppgift 7

Titta i Examenskatalogen för Skepparbacksskolan. Se om du kan hitta vilket betyg Josef Sedell fick i räkning vårterminen 1906.

Var det ett bra betyg?

Josef finns även med på bilden här bredvid från Skepparbacksskolan samma år. Se om du kan hitta honom på fotot.

Varför tror du att de ser så allvarliga ut på bilden?

Skepparbacksskolan i Västerås 1906. Fotograf okänd. Foto: Västmanlands läns museum

“Så här såg den andra årsklassen i Skepparbacksskolan ut år 1906. Lärarinnan Maria Ahlström var världens bästa. Hennes far var bokbindare och ibland kom hon med små kulörta papperslappar som vi fick till bomärken. En dag när det regnade fick vi inte gå ut på rasten utan sitta i tamburen men fröken skickade efter 30 stycken småkakor som vi fick sitta och knapra på.”

Han som berättar det här står mitt bakom den vitklädda pojken på bilden och heter Josef Sedell.

Uppgift 8

Titta på skolfotona här bredvid. Studera vad personerna på bilderna har på sig.

Hur är eleverna och deras lärare klädda?
Vad har de för frisyrer?
Vilken är den största skillnaden mot hur du och dina klasskamrater klär er och ser ut i håret?
Hur tror du de klädde sig på vintern för att inte frysa?
Hur har modet förändrats från 1900-talets början fram till idag?

Skolklass 1908. Fotograf Ernst Blom.

Skolklass 1926. Fotograf Olof Fredholm

Ordförklaringar

Diarium – schema, dagbok, journal
Elementarskola – högre allmänt läroverk
Fattighus/fattigstuga – byggnad där fattiga och orkeslösa personer fick mat och husrum av socknen
Katekes – lärobok i kristendomen. Katekesen är uppställd i frågor och svar. Till exempel finns Luthers lilla katekes
Reglemente – samling av bestämmelser, regler, arbetsordning
Tukt – anständighet, sträng fostran, disciplin

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumentet “Förteckningarna över materiel och inventarier” kan du hitta en renskriven version här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Bild

– Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer.

– Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar identitet, grupptillhörighet och normer.

Geografi

– Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Historia

– Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Religionskunskap

– Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.

– Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

– Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.

Samhällskunskap

– Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

– Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

– Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

– Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.

– De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Slöjd

– Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.