Strömsholms stuteri

Hästen Ottomar med skötare, början av 1900-talet. Foto: Landsarkivet i Uppsala. Bilden är beskuren.

Den statliga hästaveln i Sverige började redan under kung Gustav Vasas tid på 1500-talet. År 1640 inrättades ett stuteri (en anläggning för hästavel) vid Strömsholms kungsgård. Sverige var vi denna tid en stormakt och behövde bra kavallerihästar både i försvars- och anfallskrig. Från 1661 fanns ett statligt stuteri även vid Flyinge i Skåne.

De statliga stuterierna arbetade i huvudsak bara med varmblodiga (lättare och smidigare) hästar. Avel av kallblod (grovlemmade och lugnare hästar) sköttes av hushållningssällskap och enskilda föreningar.

Efter 1872 slutade hästaveln vid Strömsholm, som därmed blev endast hingstdepå. Avelshingstarna, beskällarna som köptes in till hingstdepån, skulle användas till betäckning (att para med) av privatpersoners ston mot betalning (språngavgift).

Från 1868 fanns ridskola vid Strömsholm för kavalleriet, även körskola fanns där en tid från 1860-talet.

Hingstdepån vid Strömsholm lades ned 1956.

Ordförklaringar

• Bläs – parti i pannan på däggdjur som genom ljus, ofta vit färg, avviker från omgivande partier. Hos hästar är bläsen vit och sträcker sig från pannan längs nosryggen ned till överläppen
• Beskällare – hingst som används till avel
• Boj – enfärgat tyg i lätt filtat kardgarntyg i tuskaft (en särskild vävteknik). Boj är det vanligaste textilmaterialet till foder i äldre tiders militäruniformer
• Fallen efter – avlad av, om husdjur
• Fux (fox) – häst med rödbrun färg utan svarta hår. Färgen på fuxens svans och man kan variera från vit till mycket mörk
• Förskor – framläder (på stövlar)
• Gall – tillfälligt ofruktsam (som ej kan få barn), i synnerhet om ston och kor som inte blivit dräktiga (med barn) efter betäckning (parning)
• Hwit, hvit – vit
• Isabell – gulaktigt färgad häst med vit eller nästan vit man och svans, även hud och hovar är ljusa
• Kalikå (kalliko) – medeltungt, ganska grovt bomullstyg, oftast enfärgat i brunt eller grått
• Kavalleri – rytteri, beridet truppslag i armén, numera är hästarna ersatta av motorfordon
• Kommisskläde – grovt valkat (filtat, tovat) ofta melerat militärtyg
• Muskat (muskot) – muskotfärgad, varmt beige
• Skuten Stjern = Skjuten Stjärn – vit fläck i pannan hos hästar
• Snopp – ljus (vit) fläck på hästens nos eller överläpp
• Stickel(hår) – täckhår i djurpäls
• Syrtut (surtout) – tvåradig, livskuren rock, använd i både militära och civila uniformer
• Å auct – på auktion

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Bild

– Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel  serier och illustrationer till text.

Biologi

– Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

– Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

– Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Historia

Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

– Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

– Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Matematik

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Moderna språk / Modersmål – Arabiska

– förståelse av målspråket i tal och skrift.

– förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

– förmåga att använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, och

– kunskaper om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas i jämförelse med förhållanden i Sverige.

Samhällskunskap

– Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

Slöjd

– Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.

– Enkla former av hantverkstekniker och begrepp.

– Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.