Västerås länsfängelse, slutet av 1800-talet. Foto: Västmanlands läns museum

Brott och straff

Västerås länsfängelse började användas år 1857 och har fungerat som fängelse ända fram till 1998.

Den som anklagades för brott ställdes inför rätta och dömdes av någon av länets häradsrätter. Förutom stöld och mord, var det många som dömdes för lösdriveri och försvarslöshet. Försvarslösa kallades de personer som inte kunde försörja sig själva. De kunde även dömas till fängelse av Länsstyrelsen om de inte skaffade sig ett arbete.

Fångarna som fördes till fängelset skrevs in i den så kallade fångrullan. Där noterades bland annat fångens signalement (hur de såg ut) och vilka kläder och andra ägodelar som hen hade med sig.

Under strafftiden var tanken att arbete, disciplin och kristendomsundervisning skulle göra fången till en bättre människa.

Ordförklaringar

• Annotationer – kortare anteckning
• Bettla – tigga
• Burnus – kapuschongförsedd (som har luva) mantel som fästs över bröstet. Här: antagligen en sorts regnplagg
• (Fattig)hjon – person som får mat och husrum betald av socknen
• Föreställningar – tillrättavisningar, varningar
• Förmäla – berätta, tala om
• Förpassning – tvångsmässig förflyttning av person
• Konungens Befallningshavande/Kungl. Maj:ts Befallningshavande/KB  – fram till 1918 namnet på den högsta statliga  myndigheten i ett län; idag nuvarande länsstyrelsen
• Livstycke – ärmlöst plagg för överkroppen. Från 1800-talets slut till 1940-1950-tal namnet på ett underplagg som användes av kvinnor och barn. Vid livstycket kunde man även fästa strumporna.
• Motbok – bok för registrering av insättningar och uttag på bank (bankbok)
• Persedel – klädesplagg eller föremål som ofta ingår i utrustning eller förråd
• RRᴺ – rådhusrätten (tidigare underrätt) idag ersatt av tingsrätt
• Sᴺ – socken, politisk och kyrklig församling, ansvar för det gemensamma som skola, fattigvård med mera
• Tredska – envis motvillighet att göra som man blir tillsagd, trots

Läshjälp

Om du tycker att det är svårt att tyda handstilen i dokumenten kan du ta hjälp av vår nyckel. Den hittar du här.

Källförteckning

Här finns en samlad källförteckning över de arkivhandlingar som används i detta avsnitt.

Möjliga kopplingar till grundskolans kursplaner åk 4-6

Bild

– Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer.

– Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar identitet, grupptillhörighet och
normer.

Geografi

– Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på
jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna
påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

– Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till
exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra
människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Hem- och konsumentkunskap

– Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över en dag.

Historia

– Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.

– Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och
mäns levnadsvillkor.

– Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

– Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer
framställs i böcker och på museer.

Matematik

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Samhällskunskap

– Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

– Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

– Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier

– Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och
möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

– De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

– Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.

– Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Svenska

– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

– Sammanfattning av texter.

– Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.

– Handstil och att skriva med digitala verktyg.

– Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

– Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

– Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

– Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.